Golden moments

slottet

Att lägga liv till åren och inte bara år till livet, är en fras vi hör då och då, oftast i anslutning till hälsa på äldre dar. Att eftersträva ”Golden moments” på ålderns höst, kan därför aldrig vara fel.

Ett sådant ”gyllene ögonblick” fick jag uppleva i veckan då vi besökte Sollidens slott på Öland med sin fantastiskt vackra slottspark.
Solen flödade, fågelsången var öronbedövande vacker, bäckens vattenfall porlade, och blommorna visade upp en palett av olika färger.CIMG3241

De skira ljusgröna skogspartierna med de små vilda växterna såsom orkidéer, gullvivor, mandelblom, kattfot och blå viol, konkurerade i skönhet med de planterade 2 000 penséerna och de 12 000 tulpanlökarna. Otroligt vackert. Många olika trädsorter skapade en spännande park, och jag tyckte mig kunna se de framlidna kungliga spatserande runt med penna och ritblock och huvudet fullt av nya idéer.

Anläggningen byggdes av drottning Viktoria och stod färdig 1906. Vår kung Carl-Gustav fick ärva detta slott 1950, när Gustav V dog, som var hans farfars far, och han har verkligen förvaltat det väl.
Förstår att kungafamiljen älskar detta ställe. Vill verkligen rekommendera ett besök där. Jag skulle gärna återvända när rosorna blommar……måste vara ännu mer bedårande i skönhet då.

Detta var ett ”Golden Moments ” för mig.

Annonser

Det är aldrig kört !

Det spruckna vattenkruset   (älskar denna berättelse)
hämtad ur häfte nr 2: Det är aldrig kört – av Kristina Reftel

Det var en gång en man som hade två vattenkrus. Krusen fäste han i vardera änden i en lång pinne, som han la över axlarna varje morgon när han gick för att hämta vatten från floden.

Det ena kruset var i perfekt skick, medan det andra hade en stor spricka som gjorde att kruset bara var halvfullt efter promenaden från floden till huset.

En dag, när mannen höll på att fylla krusen i floden, kunde det spruckna kruset inte vara tyst längre.

Jag skäms så förskräckligt, grät kruset. Jag gör ett uselt jobb. På grund av min spricka får du bara hälften så mycket vatten av mig som du borde. Jag känner mig misslyckad!

Jag visste inte att du kände så här, svarade mannen bekymrat. Men gör mig en tjänst. På vägen tillbaka till huset, titta då noga på vägen.

När de kommit tillbaka till huset frågade mannen:

Lade du märke till de vackra blommorna vid vägkanten?

Ja, snyftade kruset.

Lade du märke till att de bara växte på din sida av vägen? Du förstår, jag har alltid vetat om din spricka. Därför planterade jag blommor vid vägkanten, som du har vattnat varje dag. Om du inte varit som du är, skulle jag inte varje dag kunnat plocka blommor och sätta på bordet. Utan din spricka, skulle både vägkanten och huset saknat denna blomsterprakt!   

Att gå genom livet och underskatta sig själv,
Är som att köra bil med handbromsen åtdragen
(Maxwell Maltz)

Hiskias vattentunnel

Vilket märkligt byggprojekt och vilken häftig upplevelse att vandra genom en 2700 år gammal tunnel i Jerusalem
– Hiskias tunnel.
Vem var det som sa att bibelberättelserna bara är sagor ?  Här är ett historiskt bevis på Bibelns trovärdighet. Tunneln finns omtalad i 2 Kungaboken 20:20; 2 Krönikeboken 32:30.

Kung Hiskia anlade tunneln/vattenledningen ca 716 år f.Kr. för att säkra vattentillförseln till staden under assyriernas belägring. Gihonkällan är den enda källa i Jerusalems omgivning som aldrig torkar ut. Hiskia täppte tydligen till Gihonvattnets övre källa och ledde vattnet nedåt, väster om Davids stad.
 
Tunneln hittades av en arkeolog Warren i slutet av 1880-talet och tunneln

är ca 530 meter lång, fuktig och kolsvart. Det tar 45 minuter att passera igenom.  Vi var utrustade med fick- och pannlampor så vi tog oss sakta igenom det kristallklara vattnet och förundrades över hur två arbetslag som högg från varsitt håll i tunneln kunde hitta varandra mitt inne i berget ?
Tidvis var tunneln knappt axelbred så man fick gå lite på sned för att komma fram. Inget för personer med klaustrofobi.
Vattnet är lite olika högt beroende av årstid men när vi passerade var det 70 cm som djupast – oftast bara 20-40 cm.  De kortaste av oss fick gå i bara trosorna eller badbyxor, men vad gör man inte för en sådan här upplevelse? Vattnet rinner alltså fortfarande på samma sätt efter 2700 år.
Här har också kung Davids soldater sprungit då David erövrade Jerusalem så vi var verkligen på historisk mark.
En fantastisk upplevelse, som att gå i gamla testamentet. Det är svårt att beskriva känslan, den måste upplevas!

I Jesu fotspår …

Åtta förväntansfulla seniorer startade sin 6,5 mil långa pilgrimsvandring en tidig morgon
från Nasaret till Kapernaum, sträckan som Jesus och hans lärjungar så ofta gick 2000 år tidigare.
Ryggsäckarna var packade för sol, regn, kyla och fikapausar. Alla visste att starten skulle bli tuff med 406 trappsteg upp från Nasaret, och visst kändes det senare i vadmusklerna – ujamej så ont jag hade !!
Sol från blå himmel, 18 grader vid starten, miljön var perfekt och humöret på topp.
Vi hade också klarat av första natten i en 10-bädds-sovsal på Fauzi Azar inn så nu var vi förberedda.
Vi fick lite guidning av Birgitta från Finland som tidigare genomfört denna vandring och nu gick med oss. Hennes vackra bilder på facebook hade inspirerat oss till denna pilgrimsvandring.

Första etappen till Cana kantades av blommor, vackra vyer och skräp, tyvärr.
De arabiska byarna har ingen känsla för miljön”, fick vi till svar av medvandrande judiska ungdomar. Det var sorgesamt att se  gamla utslitna skinnmöbler, trasiga plaststolar, kasserade bilar som vräkts ut över bergskanter och miljoner av plastpåsar, burkar och plastflaskor i den annars så vackra naturen. Till och med en död hund fanns slängd bland ”bröten”.

Samtidigt hade vår Herre smyckat ängarna och bergen med alla dessa färgrika blomster såsom, röda och
blå anemoner, rosa cyklamen, gul mimosa, blåklint, prästkragar, gul kranskrage och blommande
lila Judasträd m.m.

Första etappen var till Cana Guesthouse och vi fick ett hjärtligt mottagande  med svalkande druvsaft och småkakor. ”Sex timmar” sa den arabiske värden – han tyckte nog att vi haft det slitsamt, dessa första 15 km. Hur han visste att vi vandrat i sex timmar fick vi aldrig veta. Värdparet lagade senare middag till oss medan vi besökte bröllopskyrkan där Jesus förvandlade vatten till vin. Vi orkade inte så mycket mer denna kväll.

Andra etappen var inte så krävande och nu var det mycket mindre skräp och ännu mer av blommor, djur och vyer. Vi köpte lunch på samma ställe som soldaterna med K-pistar hängande på ryggen och vandrade sedan vidare genom blomsterängar och skördefält till Kibbutz Lavi som har en stor snickeriverkstad för synagogemöbler.

Tredje och fjärde etappen var krävande då vi skulle nerför berget Horns of Hittin och senare Mount Arbel. Då toppen var nådd på Arbel började bergsklättringen nerför under skräckblandad förtjusning. Blotta tanken på att någon av oss kunde snubbla eller falla förelåg, men fick oss inte att vända om – vi skulle framåt – mot Kapernaum!

Men under bön, tålamod, sakta framåtskridande och Herrens beskydd tog vi oss ner helskinnade.

Vår femte och sista vandringsdag gick genom mango- citron- grapefrukt- och bananodlingar. Då vi skymtade Saligprisningarnas berg påminde vi oss om Matteus 5:3-10.

Vi kom till Gennesarets strand vid Primatkapellet och påminde oss om när Jesus mötte sina lärjungar för tredje gången efter sin uppståndelse, Joh 21. Mäktigt att stå här och blicka ut över en gnistrande sjö och samtidigt veta att här har Jesus varit!

Sista biten fram till Kapernaum var en plattbelagd vandringsled efter sjön där fötterna bara gick av sig själva – inga som helst problem att bemästra, möjligen några fotblåsor som smärtade. Vi bara njöt i värmen och var naturligtvis helnöjda med att ha genomfört denna pilgrimsvandring som slutade med en rundvandring inne i det historiska Kapernaum.

Nu styr vi kosan mot Jerusalem…..

Pilgrimsvandringen närmar sig…

Nu ”laddar” vi för vår vandringsresa och krämporna kommer och går, men de är under översyn och behandling av kompetent folk. Hjärtan, gallor, ledvärk, knä och så ”skonkera” som en av oss säjer.

Kan ”Mot alla odds –hjältarna” klara sin sträcka så ska väl vi klara vår på 65 km !
Vi ska varken tälta, titta efter giraffer, elefanter, krokodiler eller noshörningar.

Bara vandra fram över Galileen i Jesu fotspår och njuta av utsikt ,vilda blommor, träd och buskar och ett och annat mindre djur, såsom fåglar.

Vi måste alla acceptera att den biologiska klockan tickar på och krafterna avtar. Men med positiv attityd och lite humor kan man möta detta.
Vi åtta är värda en förmögenhet – silver i håret, guld i tänderna, stenar i gallan, bly i benen och gas i magen. Kan det bli bättre ?

Shalom !

Dessa vackra foton är tagna av Birgitta Åback, Finland

Vinterdag till sommardag

En dag förra veckan fick jag byta en vinterdag mot en sommardag . En heldag på Spa med mina tre döttrar, två biologiska och en svärdotter.  (Fantastisk julklapp!)

Vilken lyx att få uppleva dessa nya och trendiga hälsobringande aktiviteter, som är så populära idag.
Badtofflor, badrock och badhanduk fick vi redan i receptionen och efter ombyte och dusch befann vi oss i ett tropiskt varmt och fuktigt klimat.  Pooler, inomhus och utomhus, med ljuvligt varmt vatten, vattengympa, bastubad, fotbad, yoga, kallbad, avslappningsrum med ljuv musik och rörliga bäddar, aroma-massage, ansiktsmassage  och överallt doftade det av olika örter, kryddor och växter.
En tesalong där vi kunde prova olika tesorter med lite tilltugg som skivad ingefära och citron.
Vi bjöds också en hälsosam lunchbuffé innehållande mycket oxidanter, som krögaren sa.
Hur bra får man ha det?
Så nu är batterierna laddade på oss alla fyra och gissa vem som sov gott den kommande natten?
Tack flickor, för en härlig och annorlunda dag tillsammans.

Nytt år med nya mål

”Åren rullar på”…..och ”lägga liv till åren istället för år till livet”, är uttryck vi ofta hör.  Visst är detta sant och tiden går minst lika snabbt som pensionär, helt  klart!”Må vår dag präglas av livslust och glädje”, skrev Mark Levengood i en bok och visst styrs våra liv till stor del av våra egna attityder och åsikter.
Att bli äldre, att åldras, att inte orka lika mycket, att få ont både här och där, kan vara svårt att acceptera. Ändå är det något som drabbar oss alla utan någon egen förtjänst, det bara kommer liksom.
Man inser plötsligt hur lite tid och ork man har kvar för att göra allt man vill.
Ett av de bästa sätten att acceptara att den biologiska klockan tickar på, är att möta det med humor och en positiv attityd.Därför sätt nya mål för 2012 och kämpa för att uppnå några i alla fall. Sikta på stjärnorna så kanske du når grantopparna! Mina mål beskriver jag senare 2012.

Igår svingade vi oss upp i Göteborgshjulet  med två av våra barnbarn. Häftigt att se Göteborg från ovan. Livet kändes lättsamt och vackert där vi satt i inglasade varma gondoler och samtidigt se solen gå ner i väster. Som att sträva uppåt mot nya mål även om solen dalar……den går ju snart upp igen.

GOTT NYTT ÅR 2012 !!