Ship to Gaza…….eller Åsa…

Läser med viss glädje, i Aftonbladet idag 2 juli, att Grekland ännu inte släppt iväg några båtar till Gaza. Hoppas de kan vidhålla detta så att aktivisterna inser det löjliga nonsensjippot de håller på med.

Att Israel infört en havsblockad till Gaza, reglerat i Osloavtalet, är väl inte så svårt att förstå….eller ? Hamas högsta prioritet är ju att utplåna Israel och det judiska folket, och till det behövs vapen av olika slag. Självklart vill Israel då kontrollera vad som förs in på Gazaremsan, eftersom det hela tiden kommer in nya vapen, som är avsedda för Israel.
Där finns andra öppna vägar in till Gaza, varför kan man inte välja en sådan väg? Obegripligt! Men dessa aktivister är väl ute efter feta tidningsrubriker eller vad är syftet annars? Att hjälpa civilbefolkningen kanske svaret blir, men då finns det både bättre och säkrare sätt att göra det på.

Paul Widén i Jerusalem, som tagit över efter Dick Haas när det gäller rapportering från Jerusalem, skriver en mycket bra artikel som du bör läsa: ”Ett skepp kommer lastat med vanföreställningar” – där han påtalar vilka vanföreställningar som valsar runt bland aktivister, massmedia och folk utan kunskap om verkligheten i Mellanöstern.

Tur att det är betydligt lugnare i våra egna vatten, särskilt utanför västkustens lilla pärla, Åsa. Här kan vi ha vår egen lilla ”Ship to Åsa” där mamma, pappa, farfar och två små killar kan paddla runt utan att skapa feta tidningsrubriker eller riskera att bli överfallna. Skönt och bekymmersfritt.


Shalom !

Annonser

Akvareller och fröken finemang


Gjorde Skärhamn igår. Denna lilla charmiga stad med alla genuina trähus och stora båthamn.
Att det oftast blåser där fick vi verkligen känna på igår. När vi tre väninnor äntrade Akvarellmuseet fick vi gå framåtlutade i blåsten för att överhuvudtaget komma till entrén. Konstutställningen i sommar visar den tyske konstnären Emil Noldes akvareller i glödande och intensiva färger.

I Skärhamn finns förvånansvärt många klädaffärer, och vi besökte dem alla !

Fröken Finemang, på infarten till akvarellmuseet, är nog den sötaste med många annorlunda och ljuvligt vackra saker.
Efter sightseeing- och shoppingrunda bjöd Barbro på underbar fisksoppa och rabarberpaj med vaniljsås, i sitt nya kök.
Därefter var det tack och adjö för denna gång.

Pingsthelgen



Pingsthelgen gick extra snabbt med två små barnbarn, 6 o 8 år, runt benen. Vår pingstupplevelse i år blev att gå i skogen, mata fåglarna på klipporna, kasta kubb, kvällsdopp i havet, flyga drake, köra motorcykel, kaninhoppstävling, kicka boll och berätta historier.

Tur att farmor och farfar fortfarande är pigga och alerta…..hm….och har goa barnbarn som ser till att hålla igång oss.
Killarna mötte också lille Harry nere vid bryggorna och han var så nyfiken på ”fågelmaten”.

Nu uppkom det också önskemål om kanin igen! Och visst är kaninungar söta och gulliga men det kräver ändå lite passning. Ja,ja, vi får väl avvakta och se vad föräldrarna tycker om detta önskemål.
Kaniner har vi ju haft förr…..vi är ju morföräldrar också, vilket tidigare resulterat i två kaniner, en till de stora killarna M & H och en till flickan E.
Sen är det ju aldrig kul när stora stygga räven kommer och tar dem – men sånt är livet ibland.

Olika dagar

Att vädret skiftar är ingen nyhet men jag förundras ändå över hur två dagar efter varandra kan vara så otroligt olika ? Igår strålande sol och ljumma vindar, idag heldagsregn och blåst.
Stackars studenter idag, men festyran kanske dämpas till lite mer normal nivå av regnet.

Igår träffade vi några av vännerna för vår månatliga gemenskapsdag och startade med vandring till havet och klipporna vid Billdal. Havet frestade några att ta ett iskallt dopp men är man som jag badkruka , då stannar man på land. Kaffet smakade sedan extra gott för de iskalla kropparna, men även jag njöt i solskenet. Tänk så bra man kan ha det en vanlig onsdag. Tur att man är pensionär.

Sveriges nationaldag – släktvandring

Ättlingavandringen…
En vacker palett av släktingar, i flera generationer, mötte upp vid ”urgården” på Sveriges nationaldag, med sol och värme flödande från vår Herre. Tack!


26 av oss ”ättlingar” genomförde vandringen från gården till kyrkan och bedårande vackra vyer, kilometer efter kilometer, gjorde stegen lätta.
En viss förnöjsamhetskänsla kom över mig när jag såg målet, kyrkan. Tänk att få vandra i spåren av våra förfäder – vilken känsla. Alla var verkligen tappra, särskilt G. som jag tror var extra stolt över att ha genomfört denna vandring med så lite träning i ”bagaget”.
Sex valde att cykla den kuperade, smala vägen där drängarna för länge sedan hade kapplöpning med häst och släde efter julottorna. Det gällde att komma hem först till gården på den tiden!
Vi hade inte lika bråttom som drängarna – vi gjorde en gravvandring på den lilla kyrkogården och la en gul ros hos våra nära och kära. Karin stod på trappan till den kyrka där hon upplevt så mycken glädje och sorg och talade så vackert till oss, innan vi återvände till ”urgården”. Visst är vår jord härlig med den blomstertid som nu kommit – det fick vi verkligen uppleva idag i nästan 29 gr värme.
Under eftermiddagen sattes släktkunskapen på prov . De som vann tipspromenaderna hade läst på sin läxa, en från 3:e generationen, en från 4:e och en från 5:e generationen, tog hem priserna.
Bra kämpat !
5-kampen blev en ”strid på kniven” där ättlingarna till Verner tog hem segern och därmed ÄRAN att vara bästa ”multisportare” år 2011. GRATTIS !
Sveriges Nationaldag avslutades med nationalsång och Sverigebön.

Tack alla för en alldeles strålande gemenskap i våra släktingars gröna hagar.

Havets krafter

Vilka otroliga krafter det är när havsisen ger sig iväg. Då förundras man mer än en gång.
Bryggor, pålar och förtöjningsmaterial åker med av bara farten……och kvar blir i bästa fall en brygga som ser ut som en berg- och dalbana.

Nu pågår reparation och att då ligga gungande på en plåtflotte bland vågorna kan göra vem som helst lite vimmelkantig.

Bra jobbat killar !